Ännu för några år – eller årtionden sedan – var Wasa Up bara en avlägsen dröm i huvudet på klättrarna. Redan från början av 90-talet har klättrarna i Vasa sökt ett lämpligt utrymme för klättring. Första stället hittade man bredvid Academill, i silorna, men redan efter ett par fick man konstatera att de inte var lämpliga.
Som nästa flyttade klättrarna till Vasa vattentorn och där har de trivts i ett par decennier. I tornet byggde de själva upp allt som behövdes, och det blev hjärtat för klätterföreningen. Problemet var var bara det, att tornet var litet, gammalt och kallt på vintern. “ Nog skulle det vara roligt med ett varmare ställe” hördes det ofta sägas.
I februari 2017, när kylan var som värst och kroppen stelfrusen, sade ett par delägare det högt till sist: “ Vi startar ett eget klättercentrum!” Under de följande två åren sökte man igenom alla tänkbara utrymmen med tillräcklig takhöjd som fanns runt Vasa centrum. Under tiden inleddesverksamheten på två olika ställen: klättring i vattentornet och acroyoga och klassisk pilates i egen studio.
En gång var det nära att nappa, men på slutrakan kom en så tvär kurva att det tog stopp. Sedan, efter tiotals förfrågningar och många bittra besvikelser, hittade vi äntligen någonting, som kanske kunde bli till någonting, Ryktet förtäljde att det att det källarvåningen vid Academill fanns en gammal TV-studio, som kanske kunde ha tillräcklig takhöjd och storlek.
Förväntningarna var måttliga, men när dörrarna till studion öppnades så gapade alla! Här är det! Men det var litet för stort. Strupen drogs ihop, vad ska vi göra med allt det här utrymmet? Måste vi igen söka nytt utrymme? Lyckligtvis inte, för i det kritiska ögonblicket när vi måste ta ett beslut så ringer Andreas, som också söker ett nytt utrymme för OCR-verksamhet.
Johannes hoppar jämfota, för OCR var som match made in heaven. Det passade så perfekt in i sammanhanget att det behövdes inget dividerande om samarbetet. Namnen på papperet, en handskakning, och en byggprojekt utan nåd kunde komma igång.
Ett drygt halvår senare har Wasa Up byggts upp: ett ställe, där varje muskel i vår kropp får jobba, där vi kan erövra våra egna berg och där vi kräver så mycket av våra hjärnceller att vi glömmer allt annat. Vi behöver alla motion, som är något mera än att bita ihop. Nu har vi ett ställe där alla, såväl de som söker gemenskap, fysiska utmaningar som tankenötter kan träffas.